Strålande sol och vindstilla var det på parkeringen så man hade förhoppningar om att det skulle råda Jämtlandsväder även ute på isen. Fel fel fel. Hornepär var starkare i vinden än vanligt och Ronja fick hålla hårt i skryllan för att den inte skulle flyga bort. Vi hade fått ett tips av den gode PEO Nilsson och följde detta. En vass åt vänster som skulle vara dålig första 20 minuterna för att sedan bli bra med fiske i gammelhål.

Jag valde att gå rakt ut på sjön och leta efter ett grund som jag sett på djupkartan och trodde att det fanns fisk där. De tidigare åren jag vart där upp har det ju vart fisk på alla ställen vart man än var så jag va säker att det skulle finnas fisk där. Det hade jag helt fel.

Jag kämpade riktigt mycket, trots min mage och mitt knä så gav jag inte upp. Fick flera förfrågningar av en av kontrollanterna ute på isen om de skulle köra in mig på fyrhjulingen men jag nekade, det går ju inte att ge upp på ett SM.

Jag var fisklös i 150 minuter tills jag bytte till min egengjorda krok och satte en 3 hektos fisk direkt. Plockade upp tre fiskar på en gång och fick energi så jag orkade kämpa den sista tiden. Klarade få upp en till fisk efter måna om och men.

(Tog delar av texten från pappa, klicka HÄR för att komma till hans blogg)

Klicka på bilderna för att få de större

Incheckning i stugorna och de var så bra som jag mindes från första gången vi var där för 6 år sedan.

Snabbt på med fiskegrejerna . Ja Daniel var redan marschklar innan pappa plockat ur bilen så han var redan på gång.

Vi gick de hundra meterna ner till sjön och det nappade i stort sett i varje hål så som det skall göra i Jämtland. Alla storlekar på fisk nappade på alla djup.

(Tog delar av texten från pappa)

Klicka på bilderna så blir de större.

Det började ju så bra med en fin färd upp med Familjen Borenfors som farthållare och vägvisare. Ett ganska komfortabelt sätt att bara sitta och åka med.

Väl framme så var ju Daniel och Maria Ahlgren redan där. Vi hade åkt om varandra på vägen och landade med bara ett par minuters mellanrum.

(Tog delar av texten från pappa, klicka HÄR för att komma till hans blogg)

Den traditionella fem timmars-tävlingen på sjön Viken ägde rum idag. Jag var i valet eller kvalet om jag skulle åka med då jag inte mått speciellt bra det senaste. Men jag tog mig i nacken och åkte med ändå, denna tävlingen får man ju bara inte missa!

Enligt yr.no så skulle vädret passa mig helt, soligt, 4 plusgrader och inte så mycket blåst.

Där framme så plockade vi på oss kläderna och skulle lösa startkort. Jag som är som jag är skojade till det lite med Benny, jag ställde upp ett kort på han längst fram där man löste korten så de deltagande kunde se de utan att Benny hade en aning. De flesta fick sig ett gott skratt. Vi lastade upp skryllorna och isborren på ryggarna och begav oss ut på den spegelblanka sjön.

Kortfattat så gick det inte alls vägen för mig där ute. Mådde som sagt inte alls bra så jag frös hela tävlingen och fick bryta 30 minuter tidigare.
Trots att jag bara haft fisk i två eller tre hål så skrapade jag ihop 998 gram fisk. För att vara Viken är det uselt, men för att ha varit mig när jag är så tätt inpå en operation så tycker jag att det faktiskt var grymt gjort av mig!